Båda fötterna på jorden

Sitter här med en nystädad lya, gammal mys musik i datan och en kopp kaffe. Råkade bläddra förbi en väns gamla bilder då tanken slog mig att vissa verkligen skäms och vill dölja sina tidigare dagar/perioder i livet.. De anses inte perfekta och felfria annars eller varför?

Jag har tagit mig genom ganska många perioder känns det som...
* Första fjortisperioden då kompisar, smink & kläder var det viktigaste i hela livet
* Första riktiga pojkvännen med häftig bil, lägenhet & stor plånbok
* Första egna lyan med egna fester, räkningar, sambo & katt
* Flytten till London med barnpassning, shopping, nya vänner & nattklubbar
* Studentlivet i Nyköping med ännumer nya vänner, kunskaper, projekt och så festerna...
* Livet i Stockholm både som snabbsambo & stureplansbrutta

men inget av dessa faser i livet skulle jag ångra! så mycket kul man haft, så mycket man utvecklats och lärt sig att se saker på annat sätt, inget skulle jag dölja. Det är ju en del av mig, det är sån jag är ju =)

Jag är nog en sån där me båda fötterna på jorden ändå, och ja jag lever nu, såklart!

Time för en sväng till badhuset! Kyss